Teksti Triin Gyllenberg, kuva Pia Inberg
”Mina fritidsintressen har utvecklats genom olika faser: från spännande fyrverkerier till matlagning och chiliodling. Nu har också mitt långvariga läsintresse fått en kemisk twist genom Finska Kemistsamfundets bokcirkel.” På finska: Pääkirjoitus julkaistaan suomeksi tämän artikkelin loppupuolella.
Jag har nu senare i livet förstått att jag egentligen alltid varit intresserad av kemi i olika former. I början förstod jag inte att det var just kemin som lockade mig i olika hobbyn och fritidsintressen. Som barn fascinerades jag av fyrverkeriernas och tomteblossens färger och spännande ljud.
Jag hade gärna gjort experiment själv, men mina föräldrar styrde snabbt mitt intresse mot bakning. För dem kändes det som en form av säkrare kemi.
Som ung lärare fick jag celiaki. Då började jag lära mig mer om matens kemi och fick mycket idéer från Anu Hopias böcker och bloggen Molekyyligastronomiaa.
Jag övade på att baka bullar med havremjöl, som saknar det gluten som behövs för att ge degen rätt elasticitet.
Mina bullar började bli lyckade först när jag optimerade mängden havremjöl, psyllium och xantangummi i degen. Xantan bildas genom bakteriell jäsning i en sockerlösning. En bra bulle kräver rätt sorts kemi.
I VUXEN ÅLDER har matlagning fått en ännu större roll, vilket jag också märkt hos många av mina kemistbekanta.
Jag har diskuterat ölbryggning med studiekamrater och hur man steker en biff så att ytan blir brynt men insidan förblir medium rare.
I praktisk kökskemi kan alla hitta något område som väcker intresse och passion.
Efter småbarnsåren är det ofta dags för nya trendiga intressen – också för kemister.
Vissa kemistvänner odlar chili hemma, andra tar hand om sin kombuchasvamp eller vårdar sin surdegsrot som en liten familjemedlem. De diskuterar pH-värdets inverkan och jämför skördar och näringsämnen.
Själv har jag bara några chiliplantor kvar på fönsterbrädet från denna fas av mitt trendiga hobbyliv.
”Hur kan man avgöra en vals ålder?”
NU HAR JAG HITTAT KEMIN OCKSÅ i mitt läsintresse. I Finska Kemistsamfundet har vi en egen bokcirkel som träffas den nittonde klockan nitton varje månad. Kemister från olika branscher delar sina läsupplevelser och tankar kring populärvetenskapliga böcker.
Att läsa och få dyka in i en berättelse är en njutning i sig, men att få dela läsupplevelser med andra kemister är något alldeles speciellt!
FKS bokcirkel fyller fem år i höst. Därför är det extra roligt att också Svenska Kemisamfundet grundat en egen bokcirkel.
Jag har speciellt glatt mig åt böcker av Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds universitet. Boken Äckligt handlar om kroppsvätskor och bland annat öronvax. Jag har ofta citerat den för mina studerande i skolan.
Hur kan man avgöra en vals ålder? Genom öronvaxet.
Mängden öronvax hos en val ökar genom åren och bildar en stor vaxplugg. Man kan räkna årsringarna i vaxet på samma sätt som för en trädstam.
VAX ÄR OCKSÅ SPÄNNANDE hos människor. På södra halvklotet dominerar vitt vax och på norra halvklotet gult. En genetisk variation i ABCC11-genen gör att vissa människor har mer fett i
sitt öronvax, vilket gör det gulare. Andra har en variant som ger torrare och ljusare vax. Kemi är verkligen fascinerande!
I maj ska vi i FKS bokcirkel diskutera Ellerviks nyaste bok Nattens gudar, om sömnens och vakenhetens kemi. Jag förväntar mig välberättade historier kryddade med kemi – en verklig läsnjutning.
Hoppas också du har en kemihobby i ditt liv som ger dig glädje och spännande nya tankar!
Triin Gyllenberg är gymnasielärare i kemi i Helsingfors
och ordförande för Finska Kemistsamfundet (FKS).
Läs också:
Triin Gyllenbergin pääkirjoitus: Vaikkua ja kemiaa
Kemia on kiehtonut minua pienestä pitäen. Nyt olen löytänyt uuden, ihanan kemiaharrastuksen: kemistien yhteisen lukupiirin.
Olen nuoresta asti harrastanut kemiaa. En aluksi ymmärtänyt, että eri harrastuksissa juuri kemia vetosi minuun.
Lapsena ilotulitusten ja tähtisädetikkujen värit ja jännittävät äänet kiehtoivat. Olisin mielelläni itse tehnyt kokeita, mutta vanhempani ohjasivat kiinnostukseni nopeasti leivonnan pariin. Heistä se oli turvallisempaa kemiaa.
NUORENA OPETTAJANA sairastuin keliakiaan. Aloin opetella ruoan kemiaa, ja sain paljon tietoa Anu Hopian kirjoista ja Molekyyligastronomiaa-blogista.
Harjoittelin pullan leipomista kaurajauhoista, joissa ei kuitenkaan ole pullaan tarvittavaa sitkoa kuten vehnäjauhoissa.
Pullani alkoivat onnistua, kun optimoin kaurajauhojen, psylliumin ja ksantaanin määrän taikinassa. Ksantaani on tehty sokeriliemessä bakteerikäymisen avulla. Hyvässä pullassa on oikeanlaista kemiaa.
Aikuisena ruoanlaitto saa yhä suuremman roolin meillä kemisteillä. Olen keskustellut opiskelu-
kavereideni kanssa oluen panemisesta ja siitä, miten pihvistä saadaan pinnalta ruskistunut mutta sisältä puolikypsä medium miinus. Se onkin sitä käytännön keittiökemiaa.
RUUHKAVUOSIEN JÄLKEEN on uusien trendiharrastuksien aika. Jotkut kemistituttavat kasvattavat chilejä kotona, toiset hoitavat teesientään ja valmistavat siitä kombuchaa tai hellivät hapanjuurtaan kuin pientä perheenjäsentä.
He keskustelevat pH:n vaikutuksesta ja vertaavat satoja ja ravintoaineita. Minun harrastuksestani on jäljellä enää muutama chilipensas ikkunalaudalla. Tämä on villityksien kemiaa.
NYT OLEN LÖYTÄNYT UUDEN ihanan kemiaharrastuksen. Meillä Finska Kemisamfundetissa on oma lukupiiri.
Olen riemuinnut ruotsalaisen Lundin yliopiston bio-orgaanisen kemian professorin Ulf Ellervikin kirjoista. Äckligt (Inhottavaa) käsittelee kehon nesteitä ja muun muassa korvavaikkua. Olen monesti siteerannut kirjaa oppilailleni.
Miten voi tietää valaan iän? Korvavahasta.
Valaan korvavahan määrä kasvaa vuosien mittaan isoksi tulpaksi. Vahasta voi laskea vuosia kuin puun vuosirenkaista.
Vaikku on jännittävä juttu myös ihmisillä. Maapallon eteläpuolen ihmisillä se on valkoista ja pohjoispuolen väellä keltaista.
ABCC11-geenin geneettinen variaatio johtaa siihen, että joillakin ihmisillä korvavahaan kehittyy enemmän rasvaa. Siksi vaha on kellertävää. Ja toisille variaatio tuottaa kuivaa ja vaaleampaa vaikkua. Kemia tosiaan on kiehtovaa!
Triin Gyllenberg on helsinkiläinen kemian lehtori lukiossa ja toimii Finska Kemistsamfundet – FKS:n hallituksen puheenjohtajana.
